Sidvisningar

Sæby kirke

Sæby kyrka med de äldsta romanska målningarna i Danmark? 

Där dagens kyrka ligger vid Tissö, har det tidigare funnits en träkyrka. I en mur har man hittat en gammal träplanka, som har använts vid en äldre stavkyrka. En dendrokronologisk undersökning visar på årtalet 1040, då eken blev fälld.  Stenkyrkan uppfördes i början av1100-talet av ägaren till Sæbygården, troligtvis Asser Rig. I det nuvarande tornet kan man se rester av ett herrskapsgalleri, vilket tyder på att en förnäm storman legat bakom tillkomsten av kyrkan. Två rundbågade arkader har bildat en öppning in mot kyrkorummet, och här uppifrån har den rika familjen kunnat följa mässan nere i koret (jfr Fjelie kyrka). Det ursprungliga romanska tornet tillkom i slutet av 1100-talet och det nuvarande byggdes på 1400-talet. Vid en utgrävning 1966 av kyrkans golv, fann man rester av en förhöjd stenbänk vid skeppets västvägg. På denna tronbänk har alltså den förnäma familjen haft sitt högsäte, ända till dess att man i slutet av 1100-talet lät inrätta en särskild herrskapsvåning i det då nybyggda tornet. Innehavaren till Sæbygården var vi denna tid Esbern Snare, så det är troligt att det var hans familj som fick sitta i den nyinrättade emporvåningen.

Byggnadsmaterialet var kalksten och den kunde lätt bearbetas till rektangulära block. Insprängt i murarna finns marksten i form av flinta och granit. Murarna putsades med ett lager av murbruk, som har fallit av på stenarnas hårda yta och bara finns kvar i fogarna. Inuti kyrkan rådde ett halvmörker, då ljuset endast släpptes in genom små högt belägna gluggar och ett runt fönster i absiden. Det måste ha varit ytterst effektfullt med ljuset från öster, som tidigt om söndagsmorgonen spred sin strålglans omkring nattvardssilvret på
altaret. Under instiftelseorden lyfte prästen upp bägare och patén så att de kunde ses av alla och en primklocka ringde när bröd och vin förvandlades till Kristi kropp och blod. 

Interiör med en Kristusbild (Majestas domini) i absiden

Kristus stittande på regnbågen

Skiss av absiden 1864 i Burmans samlingar.
Det kgl. bibliotek.

I Sæby kyrka finns en klassisk komposition med Majestas domini längst i öster. Det är en mycket vanlig bild i själländska och skånska kyrkor. Kristus är den mäktige konungen liksom den som byggde kyrkan och bekostade målningarna. Den dominerande hvidsläkten lät bygga och utsmycka många kyrkor för att befästa sin starka ställning i samhället. Kristus-Konungen har all makt i himmelen och på jorden, och har insatt den världsliga regenten och givit honom hans ställning. 

Kristusbilden är inskriven i en mandorla (italienska för mandel) som i sin tur är en del av en större cirkelform. Absidens bilder är insatta i ett system av excentriska cirklar.  Mandorlan är en gammal kristen symbol och den är äldre än korset! Inuti fiskens tecken  kunde man skriva det grekiska ordet för fisk ΙΧΘΥΣ och det användes som ett kodord av de första kristna. (Vesica piscis)

Bilden i kyrkans absid har restaurerats i tre olika omgångar. 1864 lede Jakob Kornerup en restaurering och figurerna på den södra sidan nymålades nästan helt. Han gjorde en akvarell av absidmålningen, som blanda annat visar hur Kristus håller fötterna på en rund jordkula, inte som idag på en regnbåge. Under medeltiden var den allmänna uppfattningen att jorden var rund, så den runda jorden kan mycket väl vara ursprunglig.  I början av 1900-talet restaurerades målningarna på nytt eftersom de drabbats av svampangrepp. På 1960-talet ändrade man Johannes huvud, som Kornerup målat med alltför bysantinska drag.

Kristus med evangelister och bipersoner
Stilistiskt hör målningen i kyrkans absid mycket nära samman med framställningen i det Skånska Vä.  Det är romanska målningar av hög konstnärlig kvalitet och det är samhällets toppskikt som har haft möjlighet att inkalla utländska konstnärer för sina syften. Det två kyrkorna hör till samma verkstadsgrupp. Kristusfiguren är likartad, sitter på samma sätt, har samma drapering av klädedräkten, håller händerna exakt lika och de fyra evangelisterna är målade på samma vis.  Det finns också ett samband mellan jordägarna som har beställt målningarna. Stiftarbrevet till kyrkan i Vä är utställt 1182 på Sæbygård. 



Den välsignande handen i Sæby är i helt samma stil som den i Vä (till höger). Fingrarna är formade på samma sätt och armbandet är identiskt. Förmodligen har det varit en förgylld kopparplatta som nitats fast i murbruket. Klädnaden på ärmen har samma tvärgående streck. Andra detaljer stämmer också överens mellan kyrkorna. Korsglorian har har liknande ornamentik i båda kyrkorna och kristusfigurens band över axeln (clavus) har samma utsmyckning med blåa ädelstenar. 

Kristus gör en välsignande gest

Petrus håller en bok och välsignar och Maria ber

Mannen på bilden håller upp sin högerhand i en välsignande gest. Det är troligtvis Petrus, eftersom han ofta framställs som en äldre man med yvigt skägg och det är vanligt att han står på norra sidan om Kristus och aposteln Paulus på den södra. Maria har den vanliga kvinnoklädnaden med ett dok över huvud och axlar (maforion, jfr S. Åsums  kyrka) och håller händerna i den orientaliska böneställningen med handflatorna uppåt. 

Johannes döparen i böneställning och Paulus med en bok 

I absidmålningarna är den södra sidan om Kristus reserverad för Johannes döparen. Senare under medeltiden skildrades den denna sida med en mängd själar som var på väg ner till helvetet. Maria fanns på den lyckobringande norra sidan där människorna gick upp över himmelrikets bro och togs emot av Petrus vid himmelrikets port. Johannes huvud är kraftigt restaurerat och nymålat av konservator Egmont Lind. Paulus framställs ofta med hög panna och spetsigt, kluvet skägg. 


Matteusängeln och Johannesörnen


Markuslejonet och Lukasoxen

Evangelistsymbolerna har blivit hårdhänt restaurerade och Lukassymbolen är nymålad av Kornerup, men i huvudsak är bilderna autentiska med originalet. Två korslagda S finns på ängelns och örnens vingar. Enligt uppgift skall detta märke också finnas på målningarna i Vä kyrka. Det kan röra sig om en Kristus-beteckning eller målarens "bomärke". 





I triumfbågen finns fem medaljonger. Det är fem dygder som är målade med kronor och smycken som bysantinska prinsessor, varav tre är namngivna: CHARITAS (kärlek),  PACIENTIA (tålamod) och SPEC (hopp). Jämför mosaiker i Hagia Sofia. I Kirke-Hyllinge finns en parallell komposition i korbågen. 


Domedag. De förtappade på Johannes Döparens sida och
de saligas på Marias 
I kapellets fyra valv finns stora kompositioner med motiv från den himmelska världen. De är målade av Gørlevsverkstaden 1500-1525. I den östra valvkappan tronar Kristus på regnbågen och håller fötterna på jordkulan. Han visar fram händernas sårmärken och från fötterna strömmar det blod. Maria i vitt huvudlin knäböjer till vänster och Johannes döparen till höger. Ovanför svävar två änglar med ett textband: Surge(te) ... Stå upp .... Under kristusgestalten reser sig några avlidna upp ur sina gravar. Nedtill på den vänstra sidan går en skara mot den himmelska staden och tas emot av Petrus med nycklarna. Till höger har en hornbesatt djävul länkat samman en skara olyckliga människor och släpar dem ner i helvetets gap. Där finns både kung, påve och biskop.

Skapelsen av sol, måne och stjärnor
I sydkappan står skaparen mitt i bilden och håller riksäpplet och lyfter samtidigt handen till välsignelse. Huvudet är krönt med korsgloria och ännu högre upp finns ett språkband, som tyvärr är oläsligt. Två änglar håller ett långt tygstycke, där det finns tre bilder. Den till vänster skall troligen vara ett moln och så följer sol och måne. Gud presenterar sin skapelse med hjälp av en visuell framställning. Tanken går till de stora teckningar som målarna ibland har använt som förlagor till sina bilder. 


Det himmelska Jerusalem 
Här får vi ett tvärsnitt av en stor gotisk katedral med många olika rum, fyllda med änglar som lovprisar Kristus som sitter på ett högsäte mitt i byggnaden. Ovanför svävar änglar med ett minuskelband, där det står: Sanctus ... (Helig).

Nådastolen eller treenigheten. Jesus på korset är
placerad i faderns knä 
Gud fader är framställd som en långhårig gammal man med yvigt skägg. Han sitter på ett brett högsäte, skulpterat med med arkader i två etager. Framför sig håller han den korsfäste Kristus och man kan också ana symbolen för den Helige Ande, en duva strax över Kristi huvud. Bakom fadersgestalten finns en inskrift: Gloria tibi trinitas (Ära vare dig Treenighet). Nådastolen omramas  av änglar med långa skriftband. Till vänster går det delvis att läsa: [Gloria] sit patri cu(m) filio sa(n)cto simul paraclito. (Ära vare Fadern med Sonen och likaså Hjälparen). På högra sidan hyllar änglarna med den liturgiska sången: Sanctus (Helig) och fortsätter: Benediccam patrem et filium cu(m) sa(nctus). Ave sa(n)cta trini[t)as. Jag välsignar Fadern och Sonen och Den helige Ande. Var hälsad heliga Treenighet. 



Under den norra valvkappan finns flera bilder från Gamla testamentet. Äktenskapets instiftande ses längst till vänster. Gud står bakom Adam och Eva och välsignar deras handslag: "Ge nu varandra handen därpå". I bakgrunden syns en stor stad. På den högra bilden växer Eva fram ur Adams sida. Skaparen håller henne i handen och välsignar. En ängel håller ett språkband där man endast kan läsa det sista ordet: Parad[is]. 


Under den västra valvkappan syns hur Gud skapar Adam. Scenen är uppbyggd på samma sätt som Evas skapelse. Till vänster står en ängel med ett band på vilket det står: Hic ... (Här) ... Något annat går inte att utläsa på skriftbandet. Gud Fader syns till höger och han sträcker fram handen över Adams huvud i en skapande gest.

Källor: Frandsen, Bent Sæby kirke. Kalundborg provsti - Roskilde stift. 2010
Alenäs, Stig Majestas domini. En kristusbild på kalkmålningar ... 2011. (pdf 1pdf 2)
Bolvig, Axel Kalkmalerier i Danmark. 1999. s175-78. 
Tissø pastorat
See all my church frescos at 


Inga kommentarer: